Har knappat på datorn mest hela dagen för att försöka förstå hur jag ska göra för att få ordning på sidan, eventuellt dela med sig av det jag skriver till andra, kanske skriva en kommentar till fotot av mina fantastiska barn och känner bara att det är som en djungel. Kommer antagligen att skatta åt det här inlägget om jag läser det inom en snar framtid. Men men... Det är förmodligen och förhoppningsvis som det alltid är när man ska lära sig något nytt. Alltid förbannat svårt i början och sedan löjligt enkelt :)

Tanken att skapa en blogg har funnits en tid...
Frågorna har varit: Varför? För vem?
Svaren: För att skriva av mig, lite som terapi kanske. Jag vet inte!
Till en början för min egen skull och senare för de som är nyfikna, intresserade, i liknande situationer, släkt och vänner, så att de ska få en möjlighet till förståelse för det sammanhang jag och min familj är i.