För första gången i mitt liv fick jag idag, i mitt yrke som förskollärare, höra att jag uppfattas som en lugn, harmonisk person som "gillar läget" och gör det bästa av situationen. Det var den finaste komplimangen jag fått på mycket länge. Tack K! Du satte ord på hur jag faktiskt numer uppfattar mig själv även i stressade situationer. Även om man ibland är stressad och, under ytan, "paddlar utav bara helvete", så tror jag att det är viktigt, framförallt för barnen, att man behåller ett lugn på ytan. (Förut har jag mer uppfattats som någon som stressar runt och ständigt går på högvarv.) För att kunna behålla lugnet poppar tanken allt oftare upp... Ja, ja... Det finns värre saker här i livet... när något drabbar mig... och då känns det inte riktigt läge att förstora upp och gnälla över alla bagateller man utsätts för...
Att jag är den jag är idag, gillar läget, kan jag till stor del tacka mina barn för och speciellt min älskade dotter Thuwa! Du har verkligen fått mig att slå "kullerbyttor", värdera om livet och meningen med det!
Idag har jag haft en så'n där dag med känslan att det slösas alltför mycket energi på skitsaker. Dels i mitt yrke, dels på att min dotter har fel teknik när hon sätter sig upp. Va' faan! Det är väl helt fantastiskt att hon lärt sig sätta sig upp själv! Och när jag idag via en annan blogg hamnade på Honungspojkens pappas inlägg så finner jag inte ord ...
"Gästbloggare: Honungspojkens pappa"
Att jag är den jag är idag, gillar läget, kan jag till stor del tacka mina barn för och speciellt min älskade dotter Thuwa! Du har verkligen fått mig att slå "kullerbyttor", värdera om livet och meningen med det!
Idag har jag haft en så'n där dag med känslan att det slösas alltför mycket energi på skitsaker. Dels i mitt yrke, dels på att min dotter har fel teknik när hon sätter sig upp. Va' faan! Det är väl helt fantastiskt att hon lärt sig sätta sig upp själv! Och när jag idag via en annan blogg hamnade på Honungspojkens pappas inlägg så finner jag inte ord ..."Gästbloggare: Honungspojkens pappa"
